Att inte följa strömmen

Nu är det dags igen att skriva lite om den ekumenik som Sveriges kristenhet har gått in i. Det var ett tag sen jag skrev om detta ämne men kände att det var dags att göra det igen.

För ett tag sedan besökte jag en kristen bokaffär i Finland, som till min förvåning sålde både Maria statyer och ikoner. Efter Finlandsresan kom jag till Sverige och märkte i en kristen bokaffär att det fanns Maria statyer att köpa där också. Jag frågade butiksbiträdet varför dem sålde dessa statyer, så svarade personen ”för att det är Jesu mamma”.

För det första skulle jag personligen vilja se statyer av Jesus istället, om man ska ha statyer hemma. För det andra; Vet vi vad det innebär att ha en Maria staty hemma? För oss kan det vara en ”fin dekoration” men för katoliker innebär det något helt annat. Frågan är om vi ska uppmuntra och lägga energi på sånt strunt eller på evangeliets spridning?

Man säger att vi ska först hitta gemensamma nämnare med andra kristna. Men då kan vi lika gärna ta in Jehovas Vittnen i vår ekumeniska krets. Vi har nog faktiskt mer gemensamt med dem än vad vi har med katoliker?

Jag vill även klargöra att jag inte har något emot katoliker (eller andra) som personer, utan själva det katolska systemet som många stora kristna ledare har börjat anamma i Sverige.

Dessutom när man pratar med vissa kristna som blivit fångade av ekumenikens vindar, så känner jag ALLTID starka vibbar av hjärntvättning. Dem blir nervösa när man börjar pröva deras åsikter och hänvisar direkt till vad deras pastorer säger och tycker. Det är inte ett sunt tecken. Det verkar som att folk sväljer allt som sägs utan att dem prövar det i ens eget hjärta. Det här gäller lika mycket mig själv, det är jag medveten om.

Jag har mer respekt för dem som verkligen har prövat detta och är säker på sin sak. Men att följa strömmen bara för att den forsar åt ett visst håll, det har jag ingen respekt för.

OAS mötets baksida

PIC_0383

Oas mötet är över i Borås och jag hann vara med på två kvällsmöten och ett bibelseminarium. För det första måste jag säga att det är väldigt härliga människor man möter på i OAS. Alla är väldigt glada och hängivna och man ser en kärlek till Jesus. Jag har fått en lite annan uppfattning om OAS än vad jag hade innan, en positivare bild. Dock finns det inslag av allvarliga saker jag anser leda till villolära.

Vidare behöver vi ta itu med ”sant liv i Gud” som förespråkar Maria uppenbarelser. Under Nyhemskonferensen träffade vi på Hans Weichbrodt och frågade om denna monter kommer att finnas på OAS även i år. Han svarade att det var under diskussion inom OAS kommitén (dock verkade dem få sin tillåtelse). Sen frågade vi honom om hans personliga syn på Maria uppenbarelser. För det första poängtera han att vi inte ska tillbe Maria, det finns bara en enda Herre som vi ska tillbe. Men för det andra såg han inget som var obibliskt med Maria uppenbarelser, alltså trodde han på det. Efteråt hade man velat ställa frågan varför Paulus eller Petrus inte uppenbarar sig för kristna, dem har väl mer att säga än vad Maria har?

Böckerna ”Sant liv i Gud” (som ligger på 12 volymer) lyfts upp som ren undervisning, vilket är en skandal. Första boken har delats ut till präster och pastorer i Borås. Jag hoppas att dem kan ha urskiljning på vad som är sant och falskt (om inte, så skulle det inte förvåna mig längre).

Intressant dag igår

Jag har haft en väldigt intensiva dagar denna vecka. Lördagen (alltså idag) är den första dagen då jag kan pusta ut lite. Jag har jobbat, planerat sommarläger, träffat människor, evangeliserat m.m.

Det var jätteroligt att vara ute i stadsparken i torsdags med pannkakskyrkan. Pingst ungdomspastor Christian Kastö var med oss också under hela kvällen. Vi stekte som vanligt pannkakor och delade ut biblar och traktater och snackade med människor. Vi lärde känna ungdomarna från Djurens Rätt som har stått mitt emot oss under torsdagskvällarna. Dem var alla vegetarianer eller veganer och ska ta med sig egen smet till nästa torsdag :) jättehärliga människor.

PIC_0381Sen såg jag att Pacesetters Connections hade satt upp affischer om mötet jag kommer att predika på imorn. Affischerna var mitt i centrum på den stora anslagstavlan :D charmigt. Det ska bli roligt att träffa människorna därifrån och predika imorn. Mer information om mötet kan du läsa på min hemsida.

Igår började jag jobba redan 7 på morgonen. Jag förstod inte hur jag kom upp efter bara 5 timmars sömn, men det gick bra och jag klarade mig hela dagen faktist utan problem. Jag kom hem först tolv på natten och gick o la mig vid 2 tiden. Under dagen köpte jag mig en HP Mini dator (äntligen) och träffade på min gode vän Johan Andersén. Vi åt lunch tillsammans och pratade om församlings plantering och evangelisation i nästan två timmar! Det är alltid inspirerande att snacka med Johan!

Nu till det intressanta om OAS konferensen som jag och en vän besökte igår. Det var fullpackat med människor i foajen där alla montrar stod uppradade. Jag träffade på min gamle lärare Sture Lundqvist som hade blivit präst! Vilken positiv chock jag fick när jag såg honom. Vi stod och pratade liten stund, och han hade hört att jag var engagerad i pannkakskyrkan. Det var roligt att träffa på honom. Jag har alltid sett upp till han, en vis och förståndig man.

Sen kom vi till en monter som jag hoppades på att OAS hade förbjudit i år, nämligen ”Sant liv i Gud”. Dem sålde böcker av en kvinna som fått uppenbarelser om Jesus (helt ok) men också uppenbarelser av Maria (inte ok). Det stod en präst vid montern som vi frågade lite frågor om Maria, och han var ju fullt inne på att det här var från Gud. Jag ställde lite motfrågor utifrån Bibeln som han inte riktigt kunde greppa. Annars hade han bra svar, förutom att jag inte höll med honom utifrån Biblisk perspektiv. Jag frågade bland annat varför dem tror att Maria är en medlare när Bibeln klart och tydligt säger att Jesus är nya förbundets medlare (Hebr 9:15, 8:6, 12:24). Nåväl, jag fick poängtera min åsikt (självklart i respekt och med vänlig ton).

Väl inne på mötet så sjöng vi lovsånger och bad vesper. Prästen från Irland hade en bra predikan om att vara enade i Jesus, tyvärr kunde vi inte vara med på hela mötet men det vi hann höra var bra :)

Enhet, men till vilket pris?

Den nya trenden i Sverige idag är enhet. Alla verkar bli hänförda och berörda av detta, oavsett vilket sammanhang man kommer ifrån. Man hör signaler om att vi behöver vara enade med varandra och att vi tillhör samma familj. Visst är det sant, men jag vill ställa en fråga – till vilket pris jobbar vi för att få enhet?

Jag har aldrig stått för en viss inriktning eller samfund i hela mitt liv. Faktum är att jag inte riktigt förstår hur det kan vara ett problem eftersom vi tror på Jesus. Därför är detta inte en fråga om samfund eller kyrka, utan en djupare fråga. Det viktigaste av allt är ju att vi är samlade och enade kring Ordet! Bibeln är grunden och handboken för vår tro och liv, men jag har börjat se signaler på hur man börjar kompromissa med Ordet i enhetens namn. Min fråga är; är det rätt?

I samma bön där Jesus ber att ”de alla ska vara ett” (Joh 17:21) så ber han även ”helga dem i sanningen, ditt ord är sanning” (Joh 17:17). Det här går hand i hand enligt mig. Vilka ska vi ha enhet med? Inte kristna som har Guds Ord i samma våglängd som sin tradition och mysticism, utan kristna som älskar Bibeln över allt annat! Låt oss ha sann biblisk enhet och jobba för att nå människor med nådens evangelium!

Oas konferensen – ett andligt smörgåsbord?

Min fråga som jag ställer idag är om OAS konferensen som arrangeras i Borås är ett andligt smörgåsbord med lite allt möjligt i sig? Tanken med smörgåsbord kan ju locka väldigt många som menar att det är bra med mångfald. Visst finns det en rikedom när vi kommer tillsammans från olika sammanhang. Men ska denna mångfald inkludera villoläror? Jag skulle inte bli förvånad om det snart blir allmänt accepterat i frikyrkorna att be till Maria (hon är ju trots allt Jesu mamma).

Jesu församling i Sverige idag har hamnat i en kastrull med ljummet vatten som snart kommer att kokas ihjäl (precis som grodan). Vi är så exalterade över att Gud faktiskt för oss samman i enhet (vilket jag tror är ett verk av Honom), men till priset att vi börjar kompromissa med Hans Ord och Honom själv.