Den ekumeniska vurmens svärmeri

Gäst inlägget är skriven av pseudonymen ”Josia”.

Det talas mycket om enhet idag, och visst ska Jesu lärjungar som håller sig till Guds Ord vara ett! Men i den ekumeniska vurmens svärmeri har man också börjat att blanda in falska läror och fundament. På en del håll så liknar det mer synkretisism än den enhet som Jesus bad om. Det har verkligen urartat när man till och med i karismatiska förnyelserörelser försöker att smussla in ikon tillbedjan och Maria dyrkan. Många kristna höjer på ögonbrynen och undrar vad det är som egentligen händer i den svenska kristenheten?!

Ett historiskt enhetssträvande var i januari 2008. Då kunde man läsa i tidningen Dagen (23:e januari 08) att 17 kyrkoledare hyllar klosterrörelsen (se länk till tidningen längst ner). Kyrkoledarna hade samlats på Östanbäckskloster omkring visionen om att få bygga enhetens kyrka (läs mer om detta i boken ”Enhet under påven”, skriven av Tomas Dixon, sidan 52-55). Bland undertecknarna fanns frikyrkopastorerna Ulf Ekman och Peter Halldorf, Oasrörelsens inspiratör Berit Simonsson, riksevangelisten Carl-Olov Hultby m.fl. Hur kan dessa pastorer hylla ett påfund som inte nämns i Bibeln, och som dessutom har fått många uppriktigt sökande människor att hamna i andlig träldom? Skulle Martin Luther ha hyllat klosterrörelsen? Det var ju faktiskt till ett kloster som den fromme munken Martin hade avgett sina klosterlöften till, när han sedermera upptäckte de befriande orden i Bibeln = Den rättfärdige skall leva av tro. Guds Ord som är levande och verksamt gav ljus i hans dunkla hjärta och han drog ut ur den obibliska institutionen. Detta ledde som bekant till reformationen som skakade hela Europa. Frihetsfacklan brann och Sola Scriptura – Skriften (Guds Ord) allena blev förkunnat.

I vårt avlånga land har pånyttfödda, Jesus-troende kristna fått ett gemensamt evangeliskt väckelse arv att förvalta. Låt oss tillsammans föra evangeliet vidare och hålla fast vid Guds oförfalskade Ord. Det Sverige behöver idag är nya reformatorer och Bibeltrogna herdar som inte leder fåren tillbaka till medeltidens mörker, där kättare döms till bålet!

Josia

Länk: Tidningen Dagen, 23:e januari 2008, sidan 9 – ”17 kyrkoledare hyllar klosterrörelsen”

Intressant dag igår

Jag har haft en väldigt intensiva dagar denna vecka. Lördagen (alltså idag) är den första dagen då jag kan pusta ut lite. Jag har jobbat, planerat sommarläger, träffat människor, evangeliserat m.m.

Det var jätteroligt att vara ute i stadsparken i torsdags med pannkakskyrkan. Pingst ungdomspastor Christian Kastö var med oss också under hela kvällen. Vi stekte som vanligt pannkakor och delade ut biblar och traktater och snackade med människor. Vi lärde känna ungdomarna från Djurens Rätt som har stått mitt emot oss under torsdagskvällarna. Dem var alla vegetarianer eller veganer och ska ta med sig egen smet till nästa torsdag jättehärliga människor.

Sen såg jag att Pacesetters Connections hade satt upp affischer om mötet jag kommer att predika på imorn. Affischerna var mitt i centrum på den stora anslagstavlan charmigt. Det ska bli roligt att träffa människorna därifrån och predika imorn. Mer information om mötet kan du läsa på min hemsida.

Igår började jag jobba redan 7 på morgonen. Jag förstod inte hur jag kom upp efter bara 5 timmars sömn, men det gick bra och jag klarade mig hela dagen faktist utan problem. Jag kom hem först tolv på natten och gick o la mig vid 2 tiden. Under dagen köpte jag mig en HP Mini dator (äntligen) och träffade på min gode vän Johan Andersén. Vi åt lunch tillsammans och pratade om församlings plantering och evangelisation i nästan två timmar! Det är alltid inspirerande att snacka med Johan!

Nu till det intressanta om OAS konferensen som jag och en vän besökte igår. Det var fullpackat med människor i foajen där alla montrar stod uppradade. Jag träffade på min gamle lärare Sture Lundqvist som hade blivit präst! Vilken positiv chock jag fick när jag såg honom. Vi stod och pratade liten stund, och han hade hört att jag var engagerad i pannkakskyrkan. Det var roligt att träffa på honom. Jag har alltid sett upp till han, en vis och förståndig man.

Sen kom vi till en monter som jag hoppades på att OAS hade förbjudit i år, nämligen ”Sant liv i Gud”. Dem sålde böcker av en kvinna som fått uppenbarelser om Jesus (helt ok) men också uppenbarelser av Maria (inte ok). Det stod en präst vid montern som vi frågade lite frågor om Maria, och han var ju fullt inne på att det här var från Gud. Jag ställde lite motfrågor utifrån Bibeln som han inte riktigt kunde greppa. Annars hade han bra svar, förutom att jag inte höll med honom utifrån Biblisk perspektiv. Jag frågade bland annat varför dem tror att Maria är en medlare när Bibeln klart och tydligt säger att Jesus är nya förbundets medlare (Hebr 9:15, 8:6, 12:24). Nåväl, jag fick poängtera min åsikt (självklart i respekt och med vänlig ton).

Väl inne på mötet så sjöng vi lovsånger och bad vesper. Prästen från Irland hade en bra predikan om att vara enade i Jesus, tyvärr kunde vi inte vara med på hela mötet men det vi hann höra var bra

Oas konferensen – ett andligt smörgåsbord?

Min fråga som jag ställer idag är om OAS konferensen som arrangeras i Borås är ett andligt smörgåsbord med lite allt möjligt i sig? Tanken med smörgåsbord kan ju locka väldigt många som menar att det är bra med mångfald. Visst finns det en rikedom när vi kommer tillsammans från olika sammanhang. Men ska denna mångfald inkludera villoläror? Jag skulle inte bli förvånad om det snart blir allmänt accepterat i frikyrkorna att be till Maria (hon är ju trots allt Jesu mamma).

Jesu församling i Sverige idag har hamnat i en kastrull med ljummet vatten som snart kommer att kokas ihjäl (precis som grodan). Vi är så exalterade över att Gud faktiskt för oss samman i enhet (vilket jag tror är ett verk av Honom), men till priset att vi börjar kompromissa med Hans Ord och Honom själv.